I år är det tio år sedan Sveriges förenade studentkårer (SFS) publicerade den rapport som har kommit att kallas för rosa rapporten. I rosa rapporten efterfrågades en högskolepedagogik som sätter studentens lärande i centrum. För att undervisningen i högskolan skulle utvecklas i den riktningen ställde SFS ett antal krav på regeringen och riktade flera uppmaningar till svenska lärosäten.
I den nya rapporten Från ord till handling följer SFS upp högskolepedagogiken under perioden 2013–2023. Uppföljningen visar att utvecklingen inte har mött SFS förväntningar. Samtidigt kan SFS se att en positiv utveckling har skett inom vissa avgränsade områden. SFS konstaterar att detta inte är regeringens förtjänst. Istället är det lärosätena själva som har tagit ägarskap i högskolepedagogiska frågor. Det får SFS att göra följande reflektion:
En viktig aspekt att reflektera över är relationen mellan lärosätenas ansvarstagande och regeringens roll. Det är möjligt att regeringen inte behöver göra intrång på lärosätenas arbete, utan istället stärka incitamenten och resurserna för högskolepedagogisk utveckling. Genom att regeringen ger lärosätena bättre förutsättningar kan lärosätena själva forma och förbättra undervisningen utifrån sin verksamhet.
